Vassa fötter!

I vanliga fall är mina fötter ofta lite dåligt uppassade, men jag försöker smörja in dom några gånger i veckan. Annars blir dom snabbt som sandpapper och antar skepnad med sylvassa kanter, just där skorna tryckt som mest. Nu har jag sällan skor som trycker, går i slowmotion och har all tid i världen att smörja in dom. Dom borde bli mjuka som bäbisfötter. Nejdå, det blir inte alls så. Det är värre än någonsin. Det är som om mina fötter får någonslags igelkottsjuka och skjuter tagg. Det är dock inte på långa vägar så extremt som under min förra graviditet, när jag när väntade sonen. När jag då tillslut återvände till verkligheten efter 14 dgr på sjukhus, fick jag en chock eftersom mina fötter såg mer döda ut än levande. Då var dom helt vita och spruckna och flagiga. Då antog jag att det berodde på uttorkningen, ....men nu är jag enl blodproverna inte uttorkad, då jag kan dricka utan större besvär. Ändå blir dom dag för dag mer lika rivjärn än fötter i ytstrukturen.Kanske fötterna har ett eget slags liv och tycker situationen är så djävlig att dom planerar att jag snart måste springa från mitt eget liv i ett slags barfotalopp. Dom tänker att det bästa sättet att förbereda sig på detta är genom att utrusta mig med piggsulor? Snart kanske det blir rivspår i parketten.... Idag ska jag iallafall bada dom små taggiga i brorsans hemgjorda fotsalt och sedan pyssla om dom lite extra. Då kan iallafall ingen anklaga mig för att jag missat ngt grundläggande i deras skötsel. Det kan ju också vara så att det är typiskt hyperemesis förlopp? Utan tvekan kan ju den dåliga blodcirkulationen och avsaknaden av fysisk aktivitet också spela stor roll.... Fotbaljan here I come!