Ledsenhet och illamående...

Sonen har feber...och jag oroar mig mycket mer än jag brukar. Förstår att det är min inre oro just nu som spökar... lite feber går snart över försöker jag övertyga mig själv om. Det fungerar...Jag blir lugnare och det känns faktiskt lite lugnare idag med hela ledsenheten också. Jag mår lika illa, men om jag tänker tillbaka så har jag ju klarat fler illamående dagar då jag kände mig glad, än ledsna dagar......så egentligen är det väl ledsenheten som är värst och inte illamåendet, försöker jag i ett tappert försök att intala mig. Just att försöka är väl en början iallafall....nån gång kommer jag att slippa dom båda utgår jag ifrån.