Ultraljud v11-1

Idag kämpade vi oss iväg till sjukhuset i snöstormen, med kräkpåsen i väskan bar det av. Tur att det finns hiss. Liksom förra gången vi gjorde tidigt Ultraljud, höll Maken på att missa showen eftersom bilparkeringen föll på hans lott!
Det är bara en liten kräkiskrabat i magen- inte två, som just nu mäter ca 4 cm från topp till tå. Den tar allt den vill ha och mer därtill- därför mår jag illa. Jag har hört det förr! Det kändes härligt att få se den lilla kräkisen sprattla med både ben och armar. Tänk, bara 11 v och en dag gammal. Beräknat födelsedatum 16 aug. Ett litet kräftskivebarn kanske. Det är bra att nån tar över såna kalas, nu när gammelmorfar inte riktigt orkar kalasa som förr.

Kvällen gick fint med fina vänhjälpen.....Hon hämtade sonen på dagis, gick en extra vända till dagis då gosedjuret glömdes kvar, lagade pannkakor, fixade kvällsfika och uppdaterade mig om jobbet och kaos situationen där...oj...oj..oj..Det kanske är lika bara att vara hemma, fast jag gillar inte heller att inte ha koll. Men det är nog en omöjlighet att ha koll- kontrollen har glidit dom som haft den ur händerna och snart börjar väl alla säga som haitierna när dom inte vet: Bara gud vet hur det ska gå......Blivande storebror fick iaf se UL bilderna och funderade när jag sa att den sprattlade...han ville känna om det kändes. Då fick jag små underbara händer på min mage. Det känns som det är så naturligt för sonen. Han tar det som världens självklaraste, som han redan planerat att han ska få ett syskon.....Fast dom flesta får ju det tids nog, varför skulle inte han??

Frågade ang att få Esucos på licens och jag fick råd att ta med mig frågan till måndagens läk besök.