
Igår var svärmor här under dagen och hjälpte oss. Hon åkte också en stund på stan och hittade en fin mamma skjorta till mig på polarn och pyret. Det kändes kul att få ta på sig ngt nytt, även fast jag inte kommer ut och kan handla ngt. Tusen tack!! Lite senare fick t.o.m. komma ut en sväng....hade paket att hämta på posten. Med kräkpåse i handskfacket känns det tryggt att ge sig av. Nuförtiden måste man ju hämta ut paket personligen, kan inte skicka bud. Det var ju bra att få komma ut på en liten biltur i dagsljus. Snövallarna på gatan är så höga att man inte ser runt hörnet nånstans och att mötas var inte att tänka på ute på vår gata!Vi fick handdukar jag beställt från Me and I, men dom skulle vara blå, men visade sig vara turkosa...och det är inte maken så förtjust i...och dom var inte billiga. Dom kanske får skickas tillbaka??? Dom skulle liksom vara till hela familjen, då är det trist om man måste smussla med dom och inte får ha dom framme. Eller som den kommentar jag fick: Ja visst kan vi ha dom i badrummet, men då måste vi byta mosaiken.( Den lades in för ca 1 år sedan, vackert blå. Jag älskar den koboltblå färgen!).
På kvällen efter middag fick jag mer ont i magen än vanligt och lade mig och vilade som vanligt, magonda gick inte över....Jag blev tillslut tvungen att hasa mig till toaletten. Satt där en bra stund och det bara rann. När jag hasat mig för fjärde gången till toa på en timme var jag helt utmattad och så kräkfärdig man kan bli. Jag sa till maken: Jag orkar inte gå ett steg till, vi får bädda åt mig utanför toaletten i hallen. Där sov jag på madrass. Jag låg och frös större delen av natten under dubbla täcken- Min kära vän från italien ringde mitt i kaoset och jag lät nog som jag skulle dö i telefon. Då var jag helt utmattad och huvudet var helt tomt. Hoppas hon ringer imorgon. Ledsamt att behöva avböja ett efterlängtat samtal. Jag låg och lyssnade på vår havererande luftvärmepump- den gör sitt jobb, men låter som en bil. Jag kände mig som jag låg i ett flygplan när jag somnade in och vaknade till det dova ljudet runt mig. Undra vad jag fått för sjuka, hoppas det går över snart.Tusen tack till mannen i mitt liv som verkligen gör allt för mig, fast jag just nu ger så lite tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar