Lite bättre dag, jag börjar hoppas...

Åh, det har varit lite bättre idag. Jag har inte sovit så mycket....bara en timme efter att ha tagit in posten, 5m tur och retur på gården!!! Jag har orkat sitta uppe lite och slötitta på tv och surfat...mitt hopp om livet lite mer som förr spirar. Det känns dock ganska lite till hjälp, när det snöat 3 dm och maken skottar förgäves, måste handla och lämna sonen på dagis och måste avboka sin träning för att det rymms inget mera idag innan jobbet....

Idag följde sonen med dagiskompisar, 2 systrar, hem. Åh vad han var glad då dom kom hem vid 19 tiden...han var glad att dom följt honom hem. Han blev helt hysteriskt ledsen när han märkte att dom skulle gå direkt och att han inte fick skotta klart. Tillslut orkade jag inte med att höra på tjut och sprattel, så jag satte mig iklädd täckställ på trappan och släppte ut honom en stund. Det gjorde susen, han blev en snäll och mild pojke! Sonen hade ätit massor av fiskbullar, grönsaker och det va gott!! Sedan hade de lekt cowboy....så himla roligt mamma! Tjejernas mamma och jag har just kommit underfund att vi båda är gamla hästtjejer, vi skulle så gärna ta en tur.....men nu dröjer det. Men jag hoppas inte det ska ta tre år till innan jag är tillbaka i stallet. Jag som köpte nya vinterridstövlar på loppis i somras- en sån där dag jag längtade till stallet.

Sonen somnade efter 10 min på min arm. Det kändes som han låg extra nära idag...och dessutom somnade i min famn. Det har inte hänt sista halvåret....Idag blev hans värld lite större, hälsa på vänner han aldrig varit hemma hos förr. Han var så lycklig, ritade tom en liten vägbeskrivning i snön var tjejernas hus låg!!

Vid 20 tiden är det kvällsmedicindax. Jag upptäcker till min förfäran att Postafenet är slut. Jag bestämmer mig för att träna lite autogen träning för att undvika att bli stressad. Det gör gott och jag slappnar av bra och mår ännu inte så illa när jag bara ligger......Behöver ännu inte kämpa för att inte kräkas.